Min väg till Jesus

Till en början kan jag säga att min väg till Jesus, inte har varit en enkel resa på en rak väg, utan mer en krokig och snårig väg med många motgångar och problem. Som ung var jag mycket frustrerad på livet och hade inte det lätt med något, varken vänner eller jobb. Mitt liv fungerade helt enkelt inte och upplevde mitt liv som en lång rad misslyckanden. Faktiskt de enda gången jag tänkte på gud det var med ilska och just frustration. Så var mitt liv under större delen av min ungdom.

Under min ungdom så hade jag en väldigt negativ syn på allt som hade med religion att göra. Var som ung en övertygad ateist som tyckte att religioner var något förlegat. Många gånger undrade jag varför man kunde vara religiös och trodde som så många andra att religiösa är vidskepliga och hade något behov av att tro på något övernaturligt. Såg hur kristna betedde sig och tyckte inte om det, jag förstod dom helt enkelt inte. Var inte heller imponerad på vad de gjorde utan tyckte att de var i många fall hycklare och falska personer.

De gånger kristendom kom upp, till exempel gå till kyrkan vid jul eller över huvud taget så undvek jag det, kristendom och religioner i över huvud taget kändes så avstötande och främmande. Trots det konfirmerade jag mig, men enbart för att mina föräldrar ville det, personligen så brydde jag mig inte, utan det var bara något att genomlida. Det intressanta är att jag faktiskt har kvar bibeln och en del andra saker från den tiden, även om jag misshandlade bibeln. För jag hade ett hat emot kristendomen som jag idag tror på berodde mer på allt ilska som jag bar på. För jag var under min ungdom en ilsken och hatisk person, som hjärna beskyllde andra för mina problem. Hade en riktigt dålig självkänsla och självförtroende. Något som jag bar på under lång tid och påverkade mitt liv till det sämre.

Men när jag blev lite äldre så beslöt jag att jag behövde en förändring i mitt liv och valde att flytta till Stockholm och börja plugga. För jag ville ta chansen att en sista gång försöka få ordning på mitt liv och hoppades att jag kunde lämna mitt gamla liv bakom mig. Till en början så blev det ingen förändring utan det var det de vanliga problem efter problem. Men en dag så fick jag chansen och mitt liv tog en annan väg till det bättre, då jag fick ett bra jobb till slut, med trevliga kollegor som jag trivdes med, men kände mig trots det ensam.

Efterhand så blev jag mer intresserad av det andliga och sökte mig till en början åt det hedniska. Då visste jag väldigt lite om vad religioner handlade om, framför allt vad kristendomen stod för. Det som verkligen gjorde att jag började bli intresserad av religion, har att göra med vad som hänt sedan 2010, då jag började söka efter orsaken till att världen blir allt mer konstig, snedvriden, absurd. Sökte till en början efter symboler och andra mysterier och intressanta saker som händer i världen. Jag läste mycket om hedniska religioner och andra mysterier och såg många filmer och läste en del om detta, något som jag tyckte var enormt intressant.

Märke att det fanns fler saker att utforska och insåg efterhand att vad som är sant och falskt inte var så lätt att finna. Tvingades allt oftare tänka om då jag insåg att mycket av det jag trott på innan inte var sant. Till en början visste inte egentligen vad jag sökte efter, eller hade något mål i mitt sökande på sanningen. Jag sökte efter om allt skilda saker och på något sätt så började jag alltmer bli positiv mot kristendom trots att jag egentligen inte sökte mig till kristendomen. Men det var något som började tilltala mig och jag började omvärdera min syn. Efter att jag under flera år sökt efter sanningen så började jag även läsa en del om kristendom, till en början bara för det jag läste och såg var kristendom en del av. Efterhand så insåg jag att min inställning till kristendomen inte var helt korrekt. Orsaken var att jag började inse att det som man brukar se som kristendom inte var den genuina kristendom, utan det var något mer än bibeln, kyrkan och församlingen. Det fanns något som lockade mig, inte mycket till en början men det fanns där. Men jag började alltmer skalla av det falska inom kyrkan och se vad som är den sanna kristendomen. Jag gick ifrån att vara ateist till agnostiker men var fortfarande inte övertygad kristen utan fortsatte mitt sökande efter sanningen. Det tog ett tag och mycket övertygande bevis för att jag skulle inse att kristendomen är den sanna religionen. Men till slut så blev jag kristen vid årsskiftet 2013/2014 då jag verkligen insåg hur mycket fel jag hade haft. När man ser hur mycket som faktiskt inte är sant utan inser hur mycket lögner och bedrägeri man faktiskt blir indoktrinerad i, så pass mycket att jag tappade tron på denna värld.

Jag blev kristen innan jag hade läst bibeln någon gång i livet, men som ateist hade jag nog bara läst igenom bibeln utan att förstå så mycket och tror faktiskt att jag inte hade tyckt om det som står i bibeln. Även om jag idag inte förstår allt som står i bibeln, så har jag en bättre förståelse över bibelns budskap.

Idag vet jag att det finns en gud som hjälper mig ur svårigheter något som jag verkligen hade behövt för minst 20 år sedan. Man känner sig mer glad över att på något sätt veta att man hittat rätt i livet, att man har någon som stöder en hela tiden. Det känns som om man har kommit i mål och att man har något att bygga på. Det händer att jag tänker tillbaka hur mitt liv såg ut när jag var ung, då var jag en vilsen själ med stora problem och hade ofta motgångar och få framgångar. Så jag är tacksam att man faktiskt har någon som hjälper en. Så mitt råd lyssna inte så mycket på andra utan sök Jesus i bön och fin sanningen. Det är det bästa som hänt mig och det kommer att bli det bästa som hänt dig också. Det lovar jag. Läser nu för tiden bibeln varje dag och är tacksam för gud och kristendomen. Något som jag aldrig hade trott innan 2010. Men jag ångrar mig inte, vill aldrig gå tillbaka till mitt gamla liv. Idag känner jag mig mer fri än jag någonsin gjort i hela mitt liv. Har förlåtit alla som varit dumma emot mig vilket har varit en skön befrielse och tar mer ansvar i mitt liv. Det känns som om jag har fått en mening i livet något att leva för och inte känner den tomhet som jag en gång hade. Livet går åt rätt håll men som alla andra så kommer en och annan motgång men de tar inte så hårt som de en gång gjorde.

Att veta att man kommit rätt och att man gjort rätt i att söka gud. Kan jag lova är en enorm trygghet i livet och inget annat är bättre. I dagens samhälle som blir allt mindre tryggt och allt mer oroande saker inträffar i världen, händelser som jag själv tror att jag hade haft svårt att hantera utan tryggheten hos gud. För att leva med gud i sitt liv är en enorm trygghet och hjälp när man behöver.

Ta steget till ett nytt och bättre liv!